Pengar tillbaka
Det var sommaren 2003 (kan ha varit 2004, jag är lite osäker). Jag och min flickvän funderade på att skaffa en bärbar dator. Vi hade kollat runt lite och vi tyckte att de låg lite högt i pris. Då plötsligt dök det en dag upp en annons i DN om ett företag som sålde hyffsat billiga bärbaradatorer (ca 5000 kr). Vi kollade upp saken på nätet, tog kontakt med företaget via telefon och kollade att allt var okej. Allt såg så bra ut, så vi beställde en dator. Dagarna gick och en dag dapp det ner en avi om att vi kunde hämta ut paketet. Jag gick till posten, glad i hågen, och lämnade fram avin. När jag fick paketet tyckte jag att det såg lite väl platt ut. Men eftersom jag är en person som tror gott om allt och alla tog jag paketet under armen och gick hem. Väl hemma öppnade jag paketet och upptäckte till min fasa att där inte låg en bärbardator. Utan en DVD-spelare.
Det var nu jag och anna började ana oråd. När vi dessutom försökte ringa företaget och det visade sig att de inte längre fanns kvar på samma nummer, började vi förstå att vi blivit lurade. När det dessutom dyker upp någon dag senare i pressen att det är flera människor som blivit lurade av företaget så förstår vi verkligen att vi blivit lurade. Vi hade även mellan dessa dagar tagit kontakt med konsumentvägledaren för att få råd och stöd. Tillslut blev det att jag klampade in hos farbror polisen och gjorde en anmälan.
Vi gör nu ett hopp fram till hösten 2007. Hemma hos Tobias och Anna går allt sin gilla gång och plötsligt en dag dimper det ner ett brev. I detta brev, som är från en advokatfirma, står det att det har hållts en rättegång och konkursförvaltningen har gått igenom företaget som försökte lura oss på pengar. Det står även att efter att alla ska sina pengar först (konkursförvaltarna, advokaterna, och alla andra administrativa tjänster) så finns det en liten pott kvar för alla oss ca 150 personer som blivit lurade att dela på. Advokatfirman menar att vi kommer få tillbaka ca 1/5 av det som vi la ut, men det är bättre än inget. De tycker även att vi ska acceptera budet, annars är risken stor att det blir en ny rättegång med ännu mindre pengar kvar i slutet. Så jag kryssar för att jag godkänner detta och skickar in lappen.
Idag, när jag går in på mitt bankonto för att kolla saldo, så ser jag att 1200 kr har satts in från advokatfirman. Det har alltså tagit över 4 år att få tillbaka pengarna, vilket jag aldrig trodde skulle hända. Så även om det tar tid för lagens långa arm att jobba, så verkar det i alla fall som att det finns ett visst hopp.
