Gwellmyn

Idag var det opponering på våra uppsatsplaner. Det är alltså som det låter, en plan inför uppsatsen som kommer skrivas över julen (förstår verkligen inte varför de alltid envisas med att lägga uppsatser över julen). Opponeringen ledde till huvudvärk, tårar och irritation. Men det ledde även till skratt, förståelse och lättnad. Allt beroende på vilket par det var som blev opponerat. Jag och Mirja kom ganska lätt undan tycker jag, det var värre för vissa andra. Samtidigt kan jag tycka att folk tar allting på lite för stort allvar. Eller så är det jag som tar studierna för lätt, kan det vara så?

Jag förstår att folk tycker det är jobbigt att skriva en uppsats och att det kan vara svårt att förstå hur alla begrepp ska användas och vridas och vändas. Men det är ju därför vi läser kursen "Vetenskapliga metoder I", vi ska ju lära oss hur det fungerar att skriva en vetenskaplig text. Hur man tar fram ett syfte, hypotes och hur man använder sig av olika metoder. Jag tycker inte att det är så svårt ändå, eller är det bara jag som inte fattat hur det funkar och gör allting fel? Det kanske ska vara svårt?