Gwellmyn

Jag har just gjort den svåraste saken i hela mitt liv. Jag har ringt veterinären och beställt en tid för att låta Havre somna in. Hon har inte blivit direkt bättre och senaste tiden så har hennes käke glidit isär på något sätt, så hon gelar med hela munnen. Det ser ut att göra rätt ont och hon har svårt att äta fast föda. Så just nu får hon livnära sig på barnmat. Veterinären trodde också att det antagligen låg någonting mer bakom hennes öga, så hon kommer nog att må bättre av att få somna in.

Dock kommer vi få ha henne i några dagar till. Det är först på onsdag som det kommer att ske. Både för att vi ville ha lite mer tid och för att det var en ganska bra dag att göra det på, då vi har en del annat inplanerat.

Samtidigt som jag är otroligt ledsen så känns det lite som en lättnad. Nu behöver jag inte gå runt och oroa mig för henne, jag vet vad som kommer att hända. Jag behöver inte heller oroa mig för att Anna ska gå runt och känna sig miserabel. Det kommer vara jättejobbigt dagen när det sker och kanske även dagen innan. Men det är oundvikligt. Det har i alla fall varit två och ett halvt underbara år tillsammans med de små liven.