Gwellmyn

Det händer allt för ofta att jag får en underlig blick när jag berättar vad jag studerar till. Ännu underligare blir den när jag berättar att det är en tre-årig utbildning. "Va, behöver man plugga så länge för att kunna säga till ungdomar vad de ska bli när de blir stora?", en fras som jag hört allt för många gånger. Ja, den är tre år för att vi ska kunna lära oss att vägleda eleverna. Vi ska inte säga till dem vad de ska göra i framtiden, det borde ingen säga till dem. Vi får läsa psykologi och vägledningsteorier för att i ett samtal kunna få folk att själva komma fram till vad de vill söka sig till. Vi finns till för att öppna upp nya tankar och vidga deras perspektiv. En student kanske inte har tillräckligt med poäng för att kunna bli läkare, men det finns ju hur många yrken runtomkring som de inte tänkt på. Undersköterska, kiropraktor, hälsopedagog och apotekare.

Vi får även läsa mycket som har med utbildningsväsendet att göra. Jag skulle säga att vår yrkesgrupp är den som har bäst koll på vad det finns för utbildningsformer och hur de fungerar. Vi kan även hjälpa Henrietta 45 år som kommer in och har arbetat som sekreterare hela sitt liv och vill nu ändra bana och bli lärare istället. Hur omvandlar man hennes gamla betyg för att se om hon har den grundläggande och särskilda behörighet som behövs? Jo det vet vi hur man hittar.

Nej tanken är inte att vi ska veta allting om alla utbildningar, men vi vet var man hittar informationen. Vi kan även hjälpa dem med deras val och vilka hinder som kan tänkas uppstå, så att de är medvetna om dem innan de dyker upp. Vi finns även till för att puscha folk så att de går vidare i livet och verkligen ger sig efter det drömmålet som de har. För det finns alltid vägar att nå dit. Kanske inte genom att följa en enkel uppstakad stig, utan att man är tvungen att springa genom den snåriga skogen och över sankmarken, men man kan alltid hitta till målet tillslut, men alla behöver vi en vägvisare ibland.