Tuffare konkurrens på högskolan
Sitter och läser regeringens proposition om hur antagningen till högskolan kommer att förändras. Jag är glad att jag är klar med gymnasiet, och snart högskolan för den delen också, för det kommer bli tuffare att ta sig in. Först om främst kommer det krävas att man har minst lägsta betyget godkänt i 2250 gymnasiepoäng och dessutom minst godkänt i matematik, engelska, svenska eller svenska som andra språk. Samma gäller om du läst på vuxenutbildning. Dessutom har 25:4 regeln plockats bort, alltså att du inte kan tillgodoräkna dig poäng om du är över 25 år gammal och har arbetat i minst 4 år.
Om vi börjar med detta så kan jag se fördelar med detta. Visst ska man kunna ställa vissa krav på eleverna när de söker till högskolan. Svenska och engelska förstår jag mycket väl, matematik är jag lite mer tveksam till eftersom det inte ingår matematik i alla utbildningar. Däremot är det svårt att komma ifrån att man kommer få läsa mycket, både på svenska och på engelska. Att 25:4 regeln plockas bort och istället ersätts av att nu är det upp till varje högskola själv att validera den sökandes arbetslivserfarenhet eller annan utbildning ställer jag mig mer tveksam till. Det finns redan nu bevis på att högskolorna är otroligt dåliga på att validera andra erfarenheter och utbildningar. Enligt en föreläsning med Leif Magnusson från valideringsdelegationen så slussas den sökande vidare från person till person och tillslut visar det sig att det hade gått snabbare att läsa upp det ämne som fattades istället för att få det validerat. Samtidigt kan man undra om de äldre ska premieras för att de varit ute i arbetslivet?
Sedan har vi det här med meritpoäng. Förslaget som ligger nu är att en elev ska kunna få meritpoäng om de har läst fördjupningskurser i moderna språk, matematik och vissa andra ämnen som passar in i utbildning (Att man till exempel läst psykologi på gymnasiet om man söker till psykologlinjen). Först om främst ökar de meritvärdet från max 20.0 till 22.5, eftersom det kommer vara möjligt att tillgodoräkna sig sammanlagt 2.5 meritpoäng. Sedan kan man ifrågasätta om alla gymnasieskolor kommer kunna erbjuda dessa ämnen? På vissa skolor kan det vara svårt att få tag i en lärare i t ex ryska eller filosofi. Det kan även vara så att det blir för få sökande till en kurs, så att det inte ens går att starta. Ska dessa elever som då ville läsa detta för att tillgodoräkna sig meritpoäng "straffas" bara för att skolan inte kan erbjuda dem det de söker?
Till sist har vi idrotten. För oss som redan gått gymnasiet kan vi räkna bort idrottsbetyget om det sänker vårt meritvärde när vi söker till högskolan. Detta kommer tas bort för de elever som går i gymnasiet nu och i framtiden. Att man idrotten skulle få tas bort i ens meritvärde hade med att göra att alla elever inte har samma förutsättningar för att klara de fysiska övningar som idrotten innebär. Tror beslutsfattarna att detta har ändrat sig? Visst är det viktigt med idrott för att öka elevernas hälsa, men det innebär fortfarande inte att det har blivit bättre på det.
Jag vet inte riktigt vad jag ville komma till med det här inlägget, kanske bara lyfta lite av de frågor som jag undrat över och som jag med spänning ser framemot hur det kommer att fungera när de väl införs 2010.
