Valborg Movie Night
Ikväll ska jag på Valborg Movie Night. SF:s sätt att hålla ungdomar borta från gatan och spriten. Vi kommer bjudas på två förhandsvisningar och lite tilltugg. Tänkte här göra en lista på de filmer som jag tror det kan tänkas bli, så får vi se om det blir någon av dem.
- Doomsday
- The Ruins
- Semi Pro
- The Happening (Hoppas jag verkligen på, men tror inte riktigt)
Det är de fyra som jag tror på, det finns andra filmer också, men de ligger lite väl långt fram i tiden för att egentligen vara aktuella. Självfallet vore nya Indiana Jones filmen guld värt, men den är det så mycket hemlighetsmakerier runt så den kommer de inte ha någon förhandsvisning av, förutom då galapremiären.
Jag föll för grupptrycket.
Jupp, det är sant. Jag kunde inte hålla mig, det blev ett exemplar av GTA4. Jag var aldrig ett stort fan av de tidigare delarna i GTA serien, förutom möjligtvis de två första som var lite charmiga. Mest för att jag har haft svårt för glorifieringen av våldet och den otroligt snedvridna kvinnosynen. Det här spelet verkar fortfarande hålla fast till viss del av detta, men samtidigt har jag läst mycket gott om det och att huvudkaraktären, Nico ska vara betydligt mer sympatisk. Läste till och med någonstans att man kan klara spelet utan att bli alltför våldsam och brottslig. Så jag tänker göra det här spelet till ett litet expriment. Jag ska försöka klara spelet, utan att göra för många brottsliga handlingar - kommer säkert bli svårt att inte stjäla bilar -, inte köra över människor, undvika strippklubben och prostituerade om det inte tyvärr ingår i själva handlingen. Jag vill göra ett försök att se om spelet går att spela utan att känna för stora skuldkänslor. Det är säkert många som tycker jag är fånig, men då får ni göra det.
Who you gonna call?
I slutet av Oktober är det dags att dra på sig den gråaoverallen och slänga upp sitt proton pack på ryggen, för då vankas det spökjakt. Jupp, då ska tydligen Ghostbusters: The Video Game släppas. I alla fall om man får tro intervjun nedan. Själv ser jag mycket fram emot återseendet. Eftersom Dan Aykroyd och Harold Ramis själva är med och skriver manus, räknar jag med att de faktiskt kommer kunna skapa den komik och glädje som fanns i filmerna. Spelet ska tydligen ses som den tredje filmen som aldrig gjordes. Man tar sig an rollen som en karaktär som får agera försökskanin för en ny sorts av proton pack om jag har förstått allting rätt, bland annat kommer man få jaga efter Slimer som lyckats fly från sitt fångenskap. Förutom intervjun slänger jag med en bonus i form av musikvideon från Ghostbusters I.
Animales de la Muerte
På nätet är det lätt att hitta underliga små saker. Som till exempel en video på det kommande WiiWare spelet Animales de la Muerte. Jag gillar speciellt slogan "Dont feed the animals...... has a whole new meaning".
Nej, jag hatar det faktiskt.
Spelade en halvtimme Dead Rising. Lyckades ha ihjäl en otroligt irriterande clown, hinner precis spara, när skylten att jag missat ett scoop dyker upp, vilket gör att själva huvudhandlingen går om intet. Nä fan heller att jag spelar om från början! Hade det varit mitt spel hade jag kastat ut det genom fönstret, kastat något tungt efter så att det krossats ännu mer för att avsluta med att jag själv gått ner och sparkat sönder de sista små bitarna. Själva skitspel!
Jag vill tycka om det, men........
När jag skulle välja nästa spel att påbörja stod mitt val mellan ett antal olika spel. Men eftersom jag lånat The Orange Box och Dead Rising av Jens så kändes det som att något av dessa spel vore ett bra val så att han kan få tillbaka spelen. Eftersom jag redan klarat Portal så stod Half-Life 2 på tur. I med skivan och starta upp spelet. Det var då jag mindes mina erfarenheter av Half-Life 1. Ett väldigt bra spel med stor spänning, men! Ett spel där jag blir väldigt lätt illamående av, inte för att det är blodigt eller så, utan för att karaktären vrider på sig alldeles för snabbt. Det är ett problem jag haft tidigare med FPS, att jag mår illa av att antingen så rör sig karaktären för snabbt eller så har den en förmåga att hoppa lite upp och ner samtidigt som man går framåt. Jag får se om jag orkar ta mig igenom spelet, det borde väl gå att ställa in hur snabbt karaktären vänder på sig?
Dead Rising blev jag första gången jag spelade det förbannad på sparsystemet. Visst, det är inte kul när ett spel erbjuder att spara när man vill, men Dead Rising är verkligen inte förlåtande på något sätt. Sparställena är alldeles för långt ifrån varandra. Dessutom känner jag ibland att det vore skönt med stunder där jag slipper vara orolig för att bli överfallen av Zombies hela tiden och inte bara då man är i säkerhetsrummet. När jag nu sätter på den en andra gång för att försöka igen märker jag att jag fortfarande finner det irreterande. Spelet känns stelt. Även om jag den här gången börjar med betydligt högre level, så känns det fortfarande hopplöst svårt. Kanske bara jag som är kass, men spelet känns egentligen inte gjort för mig. Jag ska ändå göra ett försök och se om det blir bättre några timmar in i spelet, så länge jag minns att försöka spara mer regelbundet..... när tillfället ges......
Knappar in
Två nya spel finns nu på min avklarade lista, vilket gör att det nu står 8-7 till Farbror Atlas. För en timme sedan rullade eftertexterna till Super Mario Galaxy på min TV. Ett otroligt bra och charmigt spel. Jag var inte alls hypad över spelet, mycket tack vare att jag varken fastnade för Super Mario 64 eller Super Mario Sunshine. Men sen ville min flickvän ha spelet i födelsedagspresent och då fick jag ju ändå chansen att spela det själv. Något som jag inte ångrat en enda minut av. Jag har sagt det förut och det tåls att upprepas, spelet verkligen skriker ren och skär spelglädje. Det är som att bli barn på nytt. Variationen i spelet är makalös och historien är faktiskt riktigt gulligt.
Det andra spelet jag klarat (för femtielfte gången) är Golden Axe, men jag tror faktiskt att det är första gången i år. Spelet är varken långt eller speciellt svårt att klara, men passar ganska bra att avrunda kvällen med. Satt och lyssnade på Nertankat samtidigt. Passade perfekt att lyssna på två goa gubbar tjöta, samtidigt som man slaktar ondskefulla barbarer på samma gång.
Avklarat 2008
1. Legend of Zelda: Phantom Hourglass
2. Mass Effect
3. Army of Two
4. Portal
5. Professor Layton and the Curious Village
6. Super Mario Galaxy
7. Golden Axe
Det andra spelet jag klarat (för femtielfte gången) är Golden Axe, men jag tror faktiskt att det är första gången i år. Spelet är varken långt eller speciellt svårt att klara, men passar ganska bra att avrunda kvällen med. Satt och lyssnade på Nertankat samtidigt. Passade perfekt att lyssna på två goa gubbar tjöta, samtidigt som man slaktar ondskefulla barbarer på samma gång.
Avklarat 2008
1. Legend of Zelda: Phantom Hourglass
2. Mass Effect
3. Army of Two
4. Portal
5. Professor Layton and the Curious Village
6. Super Mario Galaxy
7. Golden Axe
Nintendo datum
Nintendo lanserar idag nya släppdatum. Det som de flesta längtar efter är nog Super Smash Bros Brawl som kommer att släppas den 27:e Juni. Själv är jag inte så hypad över spelet, men det kan säkert vara skoj. Då är jag mer intresserad av de två andra produkterna som fått datum. Nämligen WiiWare som släpps den 20:e Maj och Nintendos egna Nintendo-Channel som släpps den 30:e Maj. WiiWare kommer erbjuda nya, mindre spel, ungefär som Xbox Arcade gör idag. Själv är jag riktigt sugen på Final Fantasy Crystal Chronicles: My Life as a King som släpps samtidigt som WiiWare, hoppas jag i alla fall. Nintendos egna kanal kommer att, om jag förstått det rätt, bland annat visa kommande spel via videos och text, samt kommer det gå att ladda ner demos. Låter mycket lockande. Nu fattas det bara en "History Channel" där man kan få se information om äldre spel. Skulle vara askul att få se intervjuer med personer bakom spelen, hur de tänkte när de gjorde dem, vad deras ide var från början och hur det blev. Lite underlig kuriosa och annat skoj. Men det är väl för mycket att hoppas på.
Som avslutning har jag letat upp en video på Final Fantasy Crystal Chronicles: My Life as a King, så att ni får se vad det är för sorts spel.
Som avslutning har jag letat upp en video på Final Fantasy Crystal Chronicles: My Life as a King, så att ni får se vad det är för sorts spel.
Kort- och brädspel intar Arcade
De flesta borde vid det här laget känna till att på Xbox360 finns något som heter Xbox Live Arcade. En nedladdningstjänst där det varje onsdag dyker upp billigare och enklare spel. Det som är kul att fler och fler kort- och brädspel har börjat portas till digitala varianter och släpps därefter på Arcade. Än så länge har vi fått UNO, Carcassone, Settlers of Catan, Fler som är påväg är Lost Cities (släpps nu på onsdag), Magic: The Gathering, Puerto Rico, Monopol, Talisman och Ticket to Ride. Som gammal spelräv som gillar att spela i goda vänners lag är detta perfekt. Nu får jag chansen att spela mot personer, även när mina andra vänner inte har tid att spela. Än så länge har dessutom portningarna varit riktigt bra. Carcassone är till och med möjligt att spela flera på offline. Vilket Anna och jag gjort ett antal gånger. Visst, det går inte upp mot de riktiga spelen där man själv får flytta på korten, gubbarna eller brickorna själv. Men det är ett bra substitut och betydligt mycket billigare. Nu väntar jag bara på att följande spel ska släppas:
RoboRally
San Juan
Memoir 44
Axis and Allies
Britannia
De två sistnämnda kommer nog inte dyka upp. De tar lite för lång tid att spela för att folk ska orka sitta och spela över nätet.
RoboRally
San Juan
Memoir 44
Axis and Allies
Britannia
De två sistnämnda kommer nog inte dyka upp. De tar lite för lång tid att spela för att folk ska orka sitta och spela över nätet.
Massor av Pussel
Jag är visserligen kvar uppe i Skellefteå, men det hindrar mig inte från att klara av Professor Layton and the Curious Village. Så nu står det 6-5 till Farbror Atlas. Men jag närmare mig, är bara en tidsfråga innan jag är förbi.
Professor Layton är ett übermysigt spel med massor av pussel. Spelet handlar om att Professor Layton och hans lilla medhjälpare Luke har blivit inbjudna till St.Mystere för att finna det "Gyllene Äpplet". Förutom detta kantas historien av massa underliga figurer, massor av pussel och tankenötter och en grafik som får vem som helst att smälta. Det är ett spel som är perfekt att bara ta upp och spela lite då och då, eftersom man får en recap av vad som hänt varje gång man startar upp spelet. Dessutom går det att ladda ner ännu fler pussel via wi-fi, vilket gör att spelet aldrig riktigt tar slut. Innan man dessutom har kommit igenom alla pussel i spelet har det nog gått ganska lång tid.
Avklarat 2008
1. Legend of Zelda: Phantom Hourglass
2. Mass Effect
3. Army of Two
4. Portal
5. Professor Layton and the Curious Village
Professor Layton är ett übermysigt spel med massor av pussel. Spelet handlar om att Professor Layton och hans lilla medhjälpare Luke har blivit inbjudna till St.Mystere för att finna det "Gyllene Äpplet". Förutom detta kantas historien av massa underliga figurer, massor av pussel och tankenötter och en grafik som får vem som helst att smälta. Det är ett spel som är perfekt att bara ta upp och spela lite då och då, eftersom man får en recap av vad som hänt varje gång man startar upp spelet. Dessutom går det att ladda ner ännu fler pussel via wi-fi, vilket gör att spelet aldrig riktigt tar slut. Innan man dessutom har kommit igenom alla pussel i spelet har det nog gått ganska lång tid.
Avklarat 2008
1. Legend of Zelda: Phantom Hourglass
2. Mass Effect
3. Army of Two
4. Portal
5. Professor Layton and the Curious Village
Rex Roger!
Kom plötsligt att tänka på mina filmer som jag gjorde i spelet "The Movies" för typ tre år sedan. Lyckades hitta dem på spelets hemsida och lägger upp länkar till de tre delar som jag gjorde. Skulle vara kul att sätta sig ner och göra klart serien faktiskt.
Rex Roger Adventures
Rex Roger Adventures: The Wake Up Call
Rex Roger Adventures: The Need Of Speed
Rex Roger Adventures
Rex Roger Adventures: The Wake Up Call
Rex Roger Adventures: The Need Of Speed
Sista dagen.
Igår var min sista dag på praktiken, egentligen skulle det vara nu på fredag men då vi inte har några fler föreläsningar inbokade så valde vi att avsluta igår helt enkelt. Detta ger mig tid att läsa och åka upp till Anna. Vår sista dag blandades av vemod, förtvivlan och glädje. Det är så klart tråkigt att faktiskt behöva lämna skolan och dess elever som man lärt känna. Vi har märkt att en hel del av eleverna faktiskt lyssnar på oss och vill lära sig. Vi har även fått beröm från både lärare och elever, vilket alltid är kul. Samtidigt finns det vissa elever som man bara vill kasta ut genom fönstret och själv hoppa efter i hopp om att landa på dem och bryta varje ben i deras kropp. Vår sista föreläsning gav oss många sådana känslor. Det var en klass som var väldigt pratglad, men inte med oss, utan med varandra. De fnittrade, drog urusla skämt och visade ingen som helst respekt. Det kanske låter fånigt när man läser det, men står man själv där framme och ska hålla info om hur man söker jobb blir man ganska förbannad. Vi har tagit oss tid att komma till klassen, förberett oss och är där för deras skull. Det var väldigt nära att jag bara packade ihop grejerna och gick därifrån. Canan berättade att hade varit vår första föreläsning hade hon antagligen börjat gråta. Så det var inte en direkt bra avslutning, men det var skönt när det var över.
Väl tillbaka hos vår handledare hade de förberett en liten överaskning för oss. Hon frågade oss "Efter era veckor här, vad är det viktigaste för en studie- och yrkesvägledare", vilket jag svarade lite skämtsamt "Att fika" vilket visade sig vara rätt svar. Guldstjärna i kanten och varsin liten påse med grönt te, kaffeböner från tyresö(?) och kaffegodis. Mycket mumma! Vi var faktiskt inte sämre, vi hade i alla fall köpt en bukett tulpaner, vilket vår handledare verkade bli rörd över. Sedan avslutades dagen med att vi fikade och pratade om utbildningen, eftersom som vi alla gått den eller går den.
Praktiken har varit jättelärorik med tanke på att vi fått se hur olika klasser kan vara. Att man får verkligen anpassa sig från klass till klass. I vissa fungerar det alldeles utmärkt att stå framme vid tavlan och bara föreläsa, andra får man föra mer diskussion med och vissa får man gå lite saktare fram med. Det märks även att eleverna faktiskt behöver mer information om livet efter skolan. Hur söker man jobb? Hur fungerar högskolan? Vad är a-kassa? Är det okej att jobba svart? osv osv. Ser verkligen framemot att få börja jobba på riktigt, oavsett om det blir i den offentliga eller privata sektorn.
Väl tillbaka hos vår handledare hade de förberett en liten överaskning för oss. Hon frågade oss "Efter era veckor här, vad är det viktigaste för en studie- och yrkesvägledare", vilket jag svarade lite skämtsamt "Att fika" vilket visade sig vara rätt svar. Guldstjärna i kanten och varsin liten påse med grönt te, kaffeböner från tyresö(?) och kaffegodis. Mycket mumma! Vi var faktiskt inte sämre, vi hade i alla fall köpt en bukett tulpaner, vilket vår handledare verkade bli rörd över. Sedan avslutades dagen med att vi fikade och pratade om utbildningen, eftersom som vi alla gått den eller går den.
Praktiken har varit jättelärorik med tanke på att vi fått se hur olika klasser kan vara. Att man får verkligen anpassa sig från klass till klass. I vissa fungerar det alldeles utmärkt att stå framme vid tavlan och bara föreläsa, andra får man föra mer diskussion med och vissa får man gå lite saktare fram med. Det märks även att eleverna faktiskt behöver mer information om livet efter skolan. Hur söker man jobb? Hur fungerar högskolan? Vad är a-kassa? Är det okej att jobba svart? osv osv. Ser verkligen framemot att få börja jobba på riktigt, oavsett om det blir i den offentliga eller privata sektorn.
Bäd Tajming
Våra förråd ska renoveras och det är ju bra kan man tycka. Problemet ligger i att då måste allting som finns i förrådet flyttas ut och upp till lägenheten istället. Det blir inte heller bättre av att en vecka innan vi fick reda på att det ska renoveras så flyttade Anna ner en himla massa grejer som stod i vägen i arbetsrummet. Så nu när jag var nere för att kolla litegrann vad som kan tänkas kastas så upptäckte jag att det numera är dubbelt så många lådor och stuff där sedan jag var där sist. Inte blir det heller bättre av att Anna är en "samlare" som vill ha kvar massor av grejer som jag anser är skräp. Jag menar, hur ofta kommer vi åka på fantasylajv i fortsättningen, kan vi inte lika bra då skaffa nya tvättfat och ljuskronor! Så i helgen blir det att dra upp ärmarna och springa som en skottspolning upp och ner för trapperna för att flytta upp allting till lägenheten och dessutom klura ut vart jag ska ställa det så att det inte står i vägen.
Godmorgon stjärnljus
Jag ska erkänna något. Jag har inte klarat ett Super Mario spel sedan Super Mario Bros 3. Ja, jag vet, det är lite illa. Men samtidigt har det inte kommit något riktigt bra, förutom Super Mario 64 och det spelet fick jag aldrig tid att sätta mig in i. Gameboy spelen fastnade jag aldrig direkt för, Super Mario Sunshine var ganska trist och New Super Mario Bros ligger fortfarande i hyllan oavklarat på grund av andra spel. När Super Mario Galaxy släpptes var jag inte så jätteintresserad faktiskt. Det tog mig ända fram till mars i år innan jag bestämde mig för att köpa spelet och då av den enkla anledningen att Anna (min flickvän) önskade det sig i födelsedagspresent. Som otur var så fick hon aldrig chansen att börja spela spelet, utan hon åkte upp till Skellefteå och spelet blev kvar nere hos mig (hehe).
Det tog några dagar innan jag slängde in spelet i min Wii och drog igång det. Det var här som allt tog en rejäl sväng för mig när det gäller Super Mario serien.......
Vilket underbart spel!
För första gången sedan Super Mario Bros 3 är jag fast. Spelet bara skriker av spelglädje och jag kan inte låta bli att känna mig varm inombords när jag spelar spelet. Det är så här det borde kännas med alla spel. Varje bana känns unik och även om man som i de senaste spelen åker tillbaka till samma världar så har Nintendo tänkt till en extra gång och gör banan unik en gång till. Banorna är fulla av små hemligheter och visst, svårigheten kunde varit ett snäpp högre, men samtidigt gör det ingenting. Det är ganska skönt att inte behöva sitta och nöta spelet alldeles för mycket, även om jag dör både en, två och tre gånger på flera ställen. Sen får vi inte glömma musiken, det är ju helt otroligt vad bra den är. Med surround systemet på högsta volym (ja i alla fall nästan) så ekar de lekfulla tonerna i hela lägenheten och säkert ända ut i trapphuset.
Samtidigt som spelet är otroligt leksamt och en befrielse på något sätt, så vet jag att det finns ett allvar bak i nacken. Jag måste ju klara spelet för att tillgodoräkna mig det i min och Farbror Atlas tävling. Med ca 40 stjärnor avklarade har jag bara 200 stjärnor till att hitta, vilket kommer att bli ett rent nöje.
Det tog några dagar innan jag slängde in spelet i min Wii och drog igång det. Det var här som allt tog en rejäl sväng för mig när det gäller Super Mario serien.......
Vilket underbart spel!
För första gången sedan Super Mario Bros 3 är jag fast. Spelet bara skriker av spelglädje och jag kan inte låta bli att känna mig varm inombords när jag spelar spelet. Det är så här det borde kännas med alla spel. Varje bana känns unik och även om man som i de senaste spelen åker tillbaka till samma världar så har Nintendo tänkt till en extra gång och gör banan unik en gång till. Banorna är fulla av små hemligheter och visst, svårigheten kunde varit ett snäpp högre, men samtidigt gör det ingenting. Det är ganska skönt att inte behöva sitta och nöta spelet alldeles för mycket, även om jag dör både en, två och tre gånger på flera ställen. Sen får vi inte glömma musiken, det är ju helt otroligt vad bra den är. Med surround systemet på högsta volym (ja i alla fall nästan) så ekar de lekfulla tonerna i hela lägenheten och säkert ända ut i trapphuset.
Samtidigt som spelet är otroligt leksamt och en befrielse på något sätt, så vet jag att det finns ett allvar bak i nacken. Jag måste ju klara spelet för att tillgodoräkna mig det i min och Farbror Atlas tävling. Med ca 40 stjärnor avklarade har jag bara 200 stjärnor till att hitta, vilket kommer att bli ett rent nöje.
Flest spel, vinner.
Ni som följt min blogg under ett tag vet att jag har börjat skriva om de spel som jag klarat av. Bland annat för att jag själv för en gång skull ska ha en chans att reflektera över vilka spel jag klarat och hur många under ett år, men också för att helt enkelt skryta litegrann. Fabror Atlas hakade på idén och gjorde sin egna lista på avklarade spel. Hans lista har växt ganska mycket och jag har faktiskt ifrågasatt vissa av spelen som fanns med på hans lista, då flera är freeware spel som går att spela via en vanlig webläsare. Detta har mest varit på skoj, men så igår valde han skriva ett blogginlägg om hans avklarade spel och han avslutade med:
Så det är lite av tanken bakom listan. Sen vore det en skön bonus om jag lyckas klå Gwellmyn och hans lista över sina avklarade spel. 
Detta fick mig helt klart att fråga om det var en utmaning. Så efter en liten diskussion med Atlas har vi kommit fram till att göra detta till en liten tävling mellan oss två. Vem kan klara flest spel under året. Så klart finns det vissa regler:
- Spelen ska vara köpspel på konsol eller dator
- Även spel från XBLA, VC och PSN går bra
- Spelen måste ha ett "riktigt" slut, alltså inga sportspel eller dylikt
- Vi får ha spelat igenom spelen tidigare
Den som vinner får så klart den gigantiska äran, medan förloraren får göra något pinsamt. Vad är vi inte riktigt överens om ännu, men vi har småpratat om att knyta det an till Radio Speltorsk.
Såsom vi ligger till just nu leder jag med 4-3. Men det kommer säkert kunna vända snabbt. Må bästa man vinna käre Farbror Atlas. Må bästa man vinna.
Deadwood
Fick häromdagen lusten att ta upp mitt serietittande igen. Jag funderade länge och väl vad jag ville börja titta på, eftersom det var länge sedan som jag verkligen fastnade för någon serie. Mitt senaste försök var Battlestar Galactica, vilket var en bra serie men jag var nog lite trött på sci-fi serier efter att sett Star Trek: Next Generation, Deep Space Nine och Enterprise efter varandra. Jag var först inne på att faktiskt börja My Name Is Earl från början. Det var när jag satt och letade serier som jag hittade Deadwood och insåg att jag bara sett ett avsnitt som hastigast när den gick på fyran här i Sverige. Jag var riktigt sugen då att egentligen se den, men så blev inte fallet, så varför inte ge den chansen nu istället.
Sagt och gjort, har införskaffat första säsongen och är snart klar med den. För er som inte känner till den så handlar den om guldgrävarlägret Deadwood (som börjar bli mer och mer stad) där intrigerna går på högvarv med både okända och kända karaktärer från vilda västern. Jag gillar serien, mycket för att jag är ett stort fan av western filmer och serier. Men också för att den är välgjord med intressanta karaktärer. Det är lite knöligt ibland att hänga med i deras grötiga slanguttryck, vilket jag inte stör mig så mycket på men kan vara lite jobbigt ibland. Däremot finns det tre saker jag stör mig på som tyvärr drar ner betyget. De svär fruktansvärt mycket, vilket gör att konversationerna inte alltid blir så intelligenta. Varje avsnitt så dör alltid någon eller så är det en begravning för att någon dog i avsnittet innan. Det sista jag stör mig på är kvinnobilden som är horribel. Jag vet att det troligtvis inte är långt ifrån sanningen om hur kvinnans ställning var, men tycker ändå att de kan tona ner den en aning. Som tur är så börjar det dyka upp några starkare kvinnor i serien som jag tror det kan bli intressanta intriger runt.
Sagt och gjort, har införskaffat första säsongen och är snart klar med den. För er som inte känner till den så handlar den om guldgrävarlägret Deadwood (som börjar bli mer och mer stad) där intrigerna går på högvarv med både okända och kända karaktärer från vilda västern. Jag gillar serien, mycket för att jag är ett stort fan av western filmer och serier. Men också för att den är välgjord med intressanta karaktärer. Det är lite knöligt ibland att hänga med i deras grötiga slanguttryck, vilket jag inte stör mig så mycket på men kan vara lite jobbigt ibland. Däremot finns det tre saker jag stör mig på som tyvärr drar ner betyget. De svär fruktansvärt mycket, vilket gör att konversationerna inte alltid blir så intelligenta. Varje avsnitt så dör alltid någon eller så är det en begravning för att någon dog i avsnittet innan. Det sista jag stör mig på är kvinnobilden som är horribel. Jag vet att det troligtvis inte är långt ifrån sanningen om hur kvinnans ställning var, men tycker ändå att de kan tona ner den en aning. Som tur är så börjar det dyka upp några starkare kvinnor i serien som jag tror det kan bli intressanta intriger runt.
Glasklart
SVT satsar på ett nytt tävlingsprogram som heter Glasklart. Ett program där de tävlande får kunskapsfrågor och kan få hjälp med svaret genom charader. Eftersom det är lördagkväll och jag har tråkigt så lät jag TV:n stå på så att jag kunde kolla in programmet. Jag blev glatt förvånad när vinjetten för programmet drog igång och man fick se charad som visade Super Mario.
Under tävlingens gång dök även två frågor upp där de sökte ett dataspel och tv-spel. Första var en fråga som lät, "Vad heter spelet som skapades av Alexey Pajitnov 1985", som självfallet är Tetris. Den andra frågan var i form av en charad, där scouten (i just det här programmet var det scouter som gjorde charaderna) stod i en kub och spelade luftgitarr, vilket inte heller är så svårt att gissa vad det handlade om.
Det är kul att se att spel gör sitt intåg i kunskapstävlingar.
Under tävlingens gång dök även två frågor upp där de sökte ett dataspel och tv-spel. Första var en fråga som lät, "Vad heter spelet som skapades av Alexey Pajitnov 1985", som självfallet är Tetris. Den andra frågan var i form av en charad, där scouten (i just det här programmet var det scouter som gjorde charaderna) stod i en kub och spelade luftgitarr, vilket inte heller är så svårt att gissa vad det handlade om.
Det är kul att se att spel gör sitt intåg i kunskapstävlingar.
Cool robot
Min underbara flickvän skickade filmen nedan till mig igårkväll.
Nya spel på G.
Som jag har berättat tidigare har jag en förmåga att påbörja spel, men inte lika duktig på att avsluta dem. Jag påbörjade för en tid sedan Assasins Creed, men det kommer nog hamna i hyllan igen, för jag har hitta betydligt roligare spel. Jag har äntligen påbörjat Super Mario Galaxy. Jag har bara spelat tre timmar, men det är ärligt talat så fantastiskt som alla säger. Hela tiden tänker man "bara en stjärna till". Jag har dött ett antal gånger, men för en gång skulle vill jag testa igen och igen och igen. Jag är annars ganska duktig på att ge upp efter ett par gånger och kanske aldrig ta upp spelet igen.
Jag fick även Professor Layton and The Curious Village hem i brevlådan. Blev faktiskt riktigt överraskad. Jag beställde det från Kanada i helgen som var och fick det redan på torsdagen. Hade visserligen hoppats på att få det innan veckoslutet, men tycker ändå det gick väldigt smärtfritt. Var skönt att slippa tullen dessutom. Mitt senaste spel fastnade nämligen i tullen och blev inte så billig som jag hoppats på. Men fortfarande billigt. Frågan är om jag ska spela klart Mario & Luigi: Partners in Time eller om jag ska påbörja Professor Layton i alla fall. Jag är ju ruskigt sugen.
Jag fick även Professor Layton and The Curious Village hem i brevlådan. Blev faktiskt riktigt överraskad. Jag beställde det från Kanada i helgen som var och fick det redan på torsdagen. Hade visserligen hoppats på att få det innan veckoslutet, men tycker ändå det gick väldigt smärtfritt. Var skönt att slippa tullen dessutom. Mitt senaste spel fastnade nämligen i tullen och blev inte så billig som jag hoppats på. Men fortfarande billigt. Frågan är om jag ska spela klart Mario & Luigi: Partners in Time eller om jag ska påbörja Professor Layton i alla fall. Jag är ju ruskigt sugen.
Sagan om nätadaptern. Del 3
Det här blir ett ganska kort inlägg. Jag beställde min nätadapter från Dustin Home igår och fick den idag. Det var snabba ryck må jag säga. Så nu sitter jag äntligen här igen med min laptop i knät och skriver till er läsare. Slutet gott, allting gott.
Förutom att jag är betydligt mycket fattigare nu......
Förutom att jag är betydligt mycket fattigare nu......
Sagan om nätadaptern. Del 2
Tog idag bussen tillbaka till Farsta Centrum och knallade ner på Kjell & Co. Den här gången var det nästan folktomt, så jag behövde inte ta någon kölapp utan kunde traska direkt fram till en kille bakom disken. Killen som jag hade köpt varan av dagen innan var också där, men upptagen med en annan kund. När jag berättade för den nya killen om mitt problem sa han direkt "Ja, det vet jag att den inte passar, vilket min kollega borde vetat också". Han gick iväg för att kolla efter en annan modell av nätadapter, men det visade sig att den inte heller passade till pluppen. Pluppen passade inte till någon av deras universala nätadaptrar, vilket gjorde personalen lite konfunderade. Killen bad mig vänta, medan han ringde till huvudkontoret. Efter en kort väntan kom han tillbaka och meddelade att de tydligen hade gjort bort sig och att den var fel sorts plupp som skickats ut och de visste inte när den andra skulle komma in.
Med en stor suck fick jag i alla fall pengarna tillbaka och begav mig till OnOff för att kolla. I den butiken var det fruktansvärt rörigt då de byggde om. Jag lyckades inte hitta någonting och orkade inte fråga heller. Min vandring gick då vidare till Clas Ohlson. Gick inte mycket bättre där. Hittade samma universala laddare som hos Kjell, men det hjälpte inte mycket. Väl hemma har jag nu beställt en orginal laddare från Dustin. Förhoppningsvis kommer den innan fredag.
Fick i alla fall njuta av vårvädret i Farsta.
To be continued......
Med en stor suck fick jag i alla fall pengarna tillbaka och begav mig till OnOff för att kolla. I den butiken var det fruktansvärt rörigt då de byggde om. Jag lyckades inte hitta någonting och orkade inte fråga heller. Min vandring gick då vidare till Clas Ohlson. Gick inte mycket bättre där. Hittade samma universala laddare som hos Kjell, men det hjälpte inte mycket. Väl hemma har jag nu beställt en orginal laddare från Dustin. Förhoppningsvis kommer den innan fredag.
Fick i alla fall njuta av vårvädret i Farsta.
To be continued......
Ny Zelda film!!!
Om det ändå inte varit ett april skämt :P
Jag kan inte få filmen att fungera på min blogg, men här är i alla fall länken till IGN:s Zelda film. Den är riktigt snyggt gjord. Hade varit kul att få se den på riktigt.
Jag kan inte få filmen att fungera på min blogg, men här är i alla fall länken till IGN:s Zelda film. Den är riktigt snyggt gjord. Hade varit kul att få se den på riktigt.
Sagan om nätadaptern. Del 1
Jag har under en längre tid haft problem med min laddare till min bärbara dator. Sladden som går in i datorn blev det glapp i för ungefär en månad sen. Idag, efter att jag spelat in ett nytt Tottes tankar, så lade sladden av helt och hållet. Spelade ingen roll hur mycket jag försökte rätta till den, tejpa och osv. Den ville inte fungera längre. Jag började då kolla upp vad en ny skulle kosta. Då denna sladd sitter fast i själva adaptern så behöver jag tydligen köpa en helt ny adapter dessutom. Jag blev ganska chockad när jag insåg att dessa ligger runt 800 kronor. Hutlösa priser! Hade däremot själva elsladden gått sönder, kunde jag köpt en ny för ca 70 spänn. Men nej, nu ska jag behöva lägga ut hutlösa summor för att få min lilla bäbis att leva igen.
Efter ett tags sökande lyckades jag lista ut att det även finns universala laddare. Jag hittade en på Kjell & Company som låg betydligt bättre i prisklass. Fortfarande dyr, men inte allt för hemskt, som jag trodde skulle fungera. Företaget har en butik i Farsta Centrum som skulle vara öppet en timme till. Så det var bara att hoppa på bussen och en kvart senare var jag på plats i butiken. Hittade ganska snabbt vad jag ville ha och fick vänta i nummerkö i ca ytterligare kvart innan det var min tur. Jag försäkrade mig om att den skulle fungera på min dator, vilket killen bakom disken var ganska säker på. Så länge jag ställde in rätt volt. Det var här det började bli klurigt. HP:s egna adapter går nämligen på 18,5 V, medan de universala laddarna (¨fråga mig inte varför) alla går på hela volt. Killen bakom disken tyckte i alla fall att jag kunde testa med 18 V och se om det funkade. Paketet var inte så farligt att packa upp så jag kunde alltid komma igen i annat fall och lämna tillbaka den. Som tur var hade jag med mig min gamla adapter så vi kunde jämföra om själva uttaget skulle passa. De som ingick i paketet gjorde det inte, men de hade i dagarna innan fått in en extra liten plupp som var i rätt storlek och skulle passa med adaptern. Jag betalade, men kände ändå att det var säkert något som skulle gå på tok.
Och varför skulle det vara lätt? Väl hemma inser jag att den lilla pluppen har en ganska konstigt andra ände, som inte alls passar på den universala laddaren. Så jag har inte ens kunnat testa om det funkar, för jag kan inte stoppa in den i datorn. Med stor suck har jag packat ner allting och ska tillbaka till butiken imorgon, för att se om något kan göras. Annars får jag leta vidare.
To be continued......
Efter ett tags sökande lyckades jag lista ut att det även finns universala laddare. Jag hittade en på Kjell & Company som låg betydligt bättre i prisklass. Fortfarande dyr, men inte allt för hemskt, som jag trodde skulle fungera. Företaget har en butik i Farsta Centrum som skulle vara öppet en timme till. Så det var bara att hoppa på bussen och en kvart senare var jag på plats i butiken. Hittade ganska snabbt vad jag ville ha och fick vänta i nummerkö i ca ytterligare kvart innan det var min tur. Jag försäkrade mig om att den skulle fungera på min dator, vilket killen bakom disken var ganska säker på. Så länge jag ställde in rätt volt. Det var här det började bli klurigt. HP:s egna adapter går nämligen på 18,5 V, medan de universala laddarna (¨fråga mig inte varför) alla går på hela volt. Killen bakom disken tyckte i alla fall att jag kunde testa med 18 V och se om det funkade. Paketet var inte så farligt att packa upp så jag kunde alltid komma igen i annat fall och lämna tillbaka den. Som tur var hade jag med mig min gamla adapter så vi kunde jämföra om själva uttaget skulle passa. De som ingick i paketet gjorde det inte, men de hade i dagarna innan fått in en extra liten plupp som var i rätt storlek och skulle passa med adaptern. Jag betalade, men kände ändå att det var säkert något som skulle gå på tok.
Och varför skulle det vara lätt? Väl hemma inser jag att den lilla pluppen har en ganska konstigt andra ände, som inte alls passar på den universala laddaren. Så jag har inte ens kunnat testa om det funkar, för jag kan inte stoppa in den i datorn. Med stor suck har jag packat ner allting och ska tillbaka till butiken imorgon, för att se om något kan göras. Annars får jag leta vidare.
To be continued......
